elinjohanssontkd.blogg.se

 

Träningen gick rätt bra även om mina ljumskar och baksidor ville gå hem tidigare. Det har hittills varit en riktigt bra träningvecka, så en sån sak gör mig glad. 

 

Senaste veckan har jag funderat rätt mycket kring motivation.

Jag har funderat mycket på "vanliga" människor. Jag kan vissa dagar ha en förståelse varför många skippar träningspass eller vad det nu kan vara, samtidigt som jag andra dagar inte förstår det över huvudtaget. Jag har känt på motivationsbrist ett fåtal gånger, ibland väldigt korta perioder och ibland några längre, tyngre.

 

Det är så fegt att säga att man är omotiverad för motivaton finns att hitta överallt. Det är så enkelt att säga att man är omotiverad, tycka synd om sig själv för att sedan få bekräftat av andra i ens närhet att man "borde vila och ta hand om sig själv". Att ta hand om sig själv och unna sig i Sverige handlar oftast om att göra så lite som möjligt och gärna äta mer än vad man gör sig av med. Det är ett konstant unnande och tycka-synd-om-sig-själv-beteende hos för många. Att unna sig borde vara att släpa sitt lite för stora arsle till gymmet, simhallen, ut på promenaden, ja - till vilken fysisk aktivitet som helst egentligen. Återigen, det är "vanliga" människor jag menar nu. Att leva extremt passar inte allla och det är därför inte alla gör det. Jag skulle inte rekommendera sättet jag lever på till alla jag träffar. När man lever en extrem livsstil tror jag dock att det är lättare att hitta och bibehålla motivation just för att man ofta har uppsatta mål och en tydlig handlingsplan och man är även fullt medveten om att man kommer stöta på nån typ av motgång.

 

Däremot kan jag nog föreställa mig att det är vanligt att en normal Svensson behöver nånting extra, nånting som motiverar för att hålla igång. Men behöver vi egentligen det? Är det inte nog motiverande att komma i form, att röra på oss och framför allt att må bra? Det är ren lögn att säga att träning i rätt mängd inte har en positiv effekt på oss. 

 

Tror ni nu ärligt att jag har sån jävla lust att stiga upp före 6 varje torsdag och träna? Tror ni inte att jag hellre hade velat ligga kvar i sängen några timmar till och träna senare? Jo, det kan jag lova. Men jag gör det. Jag gör det för att jag har bestämt mig. Jag gör det för min egen skull, för känslan efteråt och för laget. Dom tre grejerna är motiverande nog för mig inför imorgon. 

 

Synonymer till motivation. Drivkraft, intresse, viljeinriktning, inspiration, lust, sporre, morot. Och kan ni vaken känna nån typ av drivkraft, vilja, inspiration, lust, nått typ av intresse.. A men ät en morot och gå och träna ändå! Over and out. Ursäkta ordbajsandet men hoppas ni kan, till nästa gång ni eventuellt stöter på känslan av att inte ha lust, tänk efter noga så lovar jag att ni kommer hitta minst tre bra grejer. Känn på den, godnatt!